Under flera år reste hon som evangelist på olika platser. 

TIllsammans med olika evangelistkollegor besökte de många olika församlingar och platser. De sjöng, predikade och tog ansvaret för hela mötekampanjer under flera år. 

1961-1962 återvände Gunvor till Gränna för att arbeta på Ingemars Konditori.  Hon hade träffat sin blivande man, Arne.  De gifte sig den 5 januari 1962 och flyttade tillsammans till den första pastorstjänsten i Bergakretsen i Kalmar län.  De var ett team och tillsammans höll de i möten. Gunvor sjöng och spelade, Arne predikade.

Att vara pastorspar på den tiden förutsatte att bägge var lika engagerade i uppgiften, även om lönen bara räckte till en i hushållet.  Samtidigt var passionen för uppdraget och kallelsen det som var drivkraften och gjorde det värt alla uppoffringar.

Från Bergakretsen i Kalmar län flyttade Gunvor och Arne till Svenstorp i Järsnäs socken.  Här föds Anders 1966.   

Liselotte föds 1968, när Gunvor och Arne hade flyttat till Döderhult.  Här blev de kvar i drygt  3 år.   

Från östkusten till går flyttlasset till västkusten och Soldathemmet i Kviberg, Göteborg. 

Arne var soldethemsföreståndare och Gunvor tog hand om de små barnen och var med i verksamheten så mycket hon kunde. 

Tiden i Göteborg blev inte så lång utan familjen flyttade till Kristdala. 

Här köpte de ett hus på Majbergsgatan som Arne renoverade från grunden.   I Kristdala slog de ner sina bopålar och blev kvar i nästan 7 år.   Gunvor har berättar om tiden som intensiv med alla de olika platserna men väldigt glädjefylld med alla de vänner som de fick.  Vänskapsband som hållit och bara blivit starkare sedan dess. 

 1979 var det dags att dra vidare till nya uppdrag. Arne hade fått tjänst som Soldathems föreståndare i Skillingaryd.  Barnen, Liselotte och Anders var större och Gunvor började arbeta lite mera utanför hemmet.   Hon fick vikariat som receptionist på kommunkontoret i Skillingaryd.  Efter det blev det kassörsjobb, först på Konsum i sex år och sedan flyttade hon över gatan till Lagahallen, även där var hon kassörska i 6 år. 

På väg hem från Lagahallen en kall december dag 1988 cyklar hon omkull på en isfläck och skadar sig illa genom ett slag mot huvudet.  Denna händelse påverkade nog Gunvor mer än de flesta i hennes omgivning var medvetna om.

Efter konvalesens väljer hon att förändra sin arbetssituation och börjar ha olika studiecirklar i Vuxenskolans regi.  Längtan efter sin ungdomskallelse blev allt starkare.

Vilket gjorde att Gunvor valde att utbilda sig inom Diakoni på Liljeholmens Folkhögskola. 1991-1992. 

Efter avslutad utbildning fick Gunvor möjlighet att avsluta sin yrkesverksamma tid som diakonissa i Svenska Kyrkan i Skillingaryd under sina sista 5 år innan pensionen.

En stor del av tiden efter pensionen kom att präglas av Arnes allvarliga stroke i Oktober 2004 och sviterna efter den ända till hans död 28 juni 2014.  

Gunvors stora hjärta och omtanke har räckt till så många. Gång efter gång sa hon ofta att hon var så rik. Rik på vänner och oerhört rik när hon tänkte på sin familj.  Hon satt vid sitt köksbord och hade barn, barnbarn och barnbarnsbarn framför sig. på väggen. Hon bad för oss alla och önskade det absolut bästa som hon kunde förmedla, nämligen Guds välsignelse. 

På födelsedagskort skrev hon en bibelhälsning och så ofta: "Du vet väl om att du är värdefull!"   

Detta bär vi med oss och är så innerligt tacksamma för.

Bild tagen i samband med Gunvors 80 års kalas.

Ett bibelord som Gunvor hade skrivit över sitt liv var Filliperbrevet 4:6

"Gören eder intet bekymmer, utan låten i allting edra önskningar bliva kunniga inför Gud, genom åkallan och bön, med tacksägelse."

Hon var så tacksam över Guds stora omsorg genom hela livet och att Gud är trofast sin kallelse och att Han inte ångrar sina nådegåvor.